Uncategorized

It´s my birthday and I will cry if I want to

I måndags fyllde jag år. Ett år äldre. Ett år klokare, starkare, tryggare och lyckligare. Ja, det är sant. Jag har aldrig känt mig mer levande och stark. Allt började för ca 4 år sedan då jag bestämde mig för att lyssna mer på mig själv och följa mina drömmar och skapa det liv jag vill ha. Det har verkligen fungerat.

Har inte skrivit på bloggen på många dagar nu. Jag har helt enkelt inte hunnit. Jag lever fullt ut nu för att hinna med att göra allt, träffa alla och suga ut det sista av mitt underbara Kapstaden innan vi reser vidare.

Min födelsedag var en av de bästa i mitt liv. Jag hade inte tänkt så mycket på den då det känns som varje dag är ett äventyr och på nåt sätt, ett firande, här i Kapstaden. Ett konstant firande av livet, modet och att vara i nuet. Men min man, barn och vänner hade bestämt sig för att fira mig och gjorde min dag så speciell!

Efter frukost och firande med familjen på sängen så tog min man mig på överraskning i Noordhoek. Vi skulle rida på stranden. Jag har velat göra det sedan vi kom hit men det har inte blivit av. Älskar att han lägger saker på minnet! Älskar att bli överraskad. Och vem älskar inte at bli lite bortskämd? Det finns ett fantastiskt ställe som heter Sleepy Hollow Horseback riding i Noordhoek. Det är lite som en saga att komma dit. Lugnt, vackert, familjärt och de har de vackraste hästarna. Stora, starka och lite skrämmande för mig som kanske endast ridit ca 15 ggr  i mitt liv. Vår fantastiska guide gjorde oss dock trygga och snart var vi på stranden. Den är enorm och vågorna slår hårt in mot sanden. Ljudet är bedövande nästan. Morgontimmarna vi red så började solen skina, dimman lätta och bergen som ramar in stranden tecknade sig vakande över oss mot den klarblå himlen. WOW! Att galoppera och trava på stranden gjorde min dag! När man blir ett med detta kraftfulla djur och vågar lita på det och på något sätt samarbeta så att man når en galopp. Jag förstår att det kan bli beroendeframkallande att rida.

Sedan åkte vi vidare till Noordhoek Farm Village och restaurangen ”The Food barn”. Där väntade överraskningslunch  med vänner och min afrikanska nyfunna familj. Maten är fantastisk, vi drack vin och blev fnittriga. En av mina gäster bestämde att alla skulle hålla ett tal till mig. Jag älskar sådant men jag vet inte om alla runt bordet kände sig lika trygga. Men så blev det. Och wow, igen! När vänner och familj talar till dig och öser kärlek över dig så är det något som öppnar upp hjärtat. Inser att fast vi ofta vet och känner kärlek till varandra så vet vi kanske inte just VAD det är som någon annan uppskattar hos dig. Tårarna började rinna. Det var så starkt och så vackert. Låt oss alla tala mer till varandra och våga säga vad vi uppskattar med varandra och vad vi betyder för dem. Det är en gåva att få höra det och det är en gåva att få säga det. Även jag talade sedan till alla och då strömmade tårarna. Oerhört känslosamt. SÅ mycket glädje, nya vänner, fördjupade relationer med gamla vänner och livet, livet – det är så vackert.

Lunchen blev lång och fick skynda hem för att hämta barn från skola. Sedan blev det spontanfest hemma hos oss som höll på långt in på småtimmarna. Barnen gjorde en show på takterassen som fick mig att gråta igen. Så, mycket tårar denna dag. Tårar av glädje och gränslös kärlek. Men, också tårar för att vi snart ska lämna Kapstaden och att vissa av mina nya vänner inte kommer vara lika fysiskt närvarande i mitt liv.

En känslosam dag helt klart. På så många sätt. Men jag är inte längre rädd för att visa känslor. Vi behöver dem. Sorg och glädje ligger väldigt nära varandra. Vi behöver kunna släppa fram det ena för att fullt ut uppleva det andra. Känslor, bring it on. Livet, bring me more!

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *